Gunnar Andersson Foto: Eva Dalin
Gunnar Andersson, professor i demografi. Foto: Eva Dalin

– Den senaste spurten i befolkningsökningen beror på migration. Men grunden till ökningen i stort är att vi har en stabil befolkningsstruktur där det föds tillräckligt många barn i Sverige. Migrationen är som grädde på moset, säger Gunnar Andersson.

Att ha en balanserad befolkningsstuktur är bra eftersom det bidrar till att ekonomin och socialförsäkringssystemet är i balans. I Europa är det idag framförallt de nordiska länderna, Frankrike, Belgien och i viss mån Nederländerna och Storbritannien som har en balanserad åldersstruktur. Hela Sydeuropa, hela Östeuropa och de tysktalande länderna tampas däremot med mycket låga fruktsamhetstal.

– Där blir det jätteutmaningar framöver med åldrande och minskande befolkningar, säger Gunnar Andersson.

Som forskningsämne är demografi särskilt starkt i Sverige, och det beror främst på att vi har så bra data på befolkningen här. Det daterar ända tillbaka till 1749 då SCB grundades som dåvarande Tabellverket, berättar Gunnar Andersson.

– Dessutom har många så kallade familjedemografiska trender börjat i de nordiska länderna och sedan har de spridit sig. Det gör att intresset för vad som kan hända i de nordiska länderna är extra stort, säger han.

För demograferna på Stockholms universitet är 10-miljonersstrecket särskilt roligt eftersom det riktar uppmärksamheten på svensk demografisk forskning, demografiska data och demografiska förändringar.

– Demografi har en stor betydelse eftersom den hänger samman med andra samhällsförändringar, både hur ekonomiskt och socialt liv organiseras, säger Gunnar Andersson.

Samhället i Sverige har generellt reagerat snabbare på sådana demografiska och sociala förändringar än många andra länder. Ett exempel på det är när kvinnor i allt högre grad började förvärvsarbeta på 1960- och 1970-talen, och barnafödandet var lågt.

– Då satte man igång ambitiösa familjepolitiska reformer. Och när man såg att det skulle bli fler åldrande i befolkningen så reformerade man pensionssystemen. I andra länder rann sådant oftast ut i sanden och sedan 30-40 år senare så undrar man ”oj, vad ska vi göra?”, säger Gunnar Andersson.

Kan vi bli för många i Sverige med den här takten på befolkningsökningen?
– Det är svårt att hävda eftersom vi är ett otroligt glesbefolkat land. Ingen kan med bästa vilja i världen hävda att vi är överbefolkade i Sverige. Sen att en del människor är rädda för andra människor är en helt annan sak, säger Gunnar Andersson.

Text: Leila Zoubir