Åldrande i god hälsa (Ageing well) - på svenska

  1. You are here:
  2. Start
  3. SUDA
  4. Research
  5. Research projects
  6. Åldrande i god hälsa (Ageing well) - på svenska

Åldrande i god hälsa - individer, familjer, hushåll och samhälle i förändring

En av våra stora globala utmaningar utgörs av konsekvenserna av befolkningens åldrande. Mellan 1990 och 2010 har den s k försörjningskvoten, dvs befolkningen i åldrarna 65+ / befolkningen i åldrarna 20-64 år, ökat med i genomsnitt 16 procent i västvärlden. År 2050 beräknas den ha nått en nivå av 0.50, dvs en 65-plussare per två personer i yrkesverksamma åldrar.

Detta varslar om ett stort framtida och tyngande vård- och försörjningsbehov. Försörjningskvoten är dock inte ett särskilt bra mått på de utmaningar vi möter. Den tar till exempel inte hänsyn till hur stora de äldres vårdbehov kommer att vara, hur produktiv den yngre generationen är och vilka vård- och omsorgsformer som kommer att behövas.

De friska äldre utgör idag en snabbt växande grupp i Sverige. Antalet ”hälsosamma år” efter pensioneringen ökar kontinuerligt. I pensionssystemets termer är de ”beroende”, men i många andra hänseenden inte alls så. Allt fler fortsätter att vara ekonomiskt produktiva och fungerar många gånger som vårdgivare snarare än som vårdtagare.

Vårt forskningsprogram tar därför sin utgångspunkt i tröskeln mellan att vara äldre frisk och äldre i behov av vård. Det baserar sig på forskningssamarbeten mellan demografer, äldreforskare och epidemiologer vid Stockholms och Umeås universitet samt Karolinska institutet i Stockholm.

Vi undersöker hur tröskeln mellan friskt och sjukligt åldrande förändras över tiden. Vi studerar pensionsavgångar och äldres deltagande i arbetslivet och hur detta påverkar vår ekonomi. Vi studerar relationen arbete-familj ur ett genusperspektiv och hur detta påverkar åldrandets villkor och behovet av och formerna för äldrevård.

Särskild fokus läggs på de mest sårbara av de äldre – den snabbt växande gruppen av ensamboende och ensamstående. Vi fokuserar även på graden av socioekonomiska skillnader i åldrandets villkor.

Avslutningsvis bygger vi mikrosimuleringar för att förstå framtidens åldrande befolkning, dess familje- och hushållstruktur och dess vårdbehov.