Forskningsprojekt Barnafödandeplaner och fruktsamhetsnedgång i Sverige

Foto: Hessam Nabavi/Unsplash
I vårt projekt undersöker vi dessa nya trender och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom dem. Vi använder data från den nya svenska enkätundersökningen Generations and Gender Survey 2020 (GGS2020) och dess föregångare från år 2012 (GGS2012), båda med länkade registerdata, för att studera förändringar i barnafödandeplaner över det senaste decenniet.
Vi undersöker hur kvinnors och mäns barnafödandeplaner är kopplade till deras livsbiografier vad gäller arbetsmarknadsanknytning, utbildning och partnerskap samt deras attityder och syn på den egna framtiden. Detta för att utröna vilken roll strukturella faktorer och mer subjektiva värderingar spelar för individers planer på att skaffa barn. Vi studerar även sociala skillnader i sådana mönster och hur de kan ha förändrats över tiden.
Med GGS2012 och kopplade registerdata analyserar vi huruvida de barnafödandeplaner som uppgavs i enkäten 2012 faktiskt realiserades under de därpå följande åren och vilka faktorer som kan ha påverkat olika typer av utfall. Med hjälp av GGS undersöker vi även påståendet att ökande upplevd osäkerhet kan ligga bakom den senaste fruktsamhetsutvecklingen genom att studera kopplingen mellan individers uppfattning av samhällsförändringar och kriser och deras egna barnafödandeplaner.
Trends in Completed Fertility by Educational Field: Swedish Men and Women Born 1946–1975
The Swedish Generations and Gender Survey 2021: Forerunner of new modules for the Generations and Ge
Cohabitation and marriage formation in times of fertility decline: The case of Sweden in the twenty-
Not only births, but also intentions: The decline of fertility intentions in Sweden in the 2010s
Fertility Decline, Fertility Reversal and Changing Childbearing Considerations in Sweden: A turn to
Trends in completed fertility by educational field: Swedish men and women born 1946–1975
Trust and fertility intentions in high-trust Sweden: An exploratory analysis
