Forskningsprojekt Ursprungslandets och mottagarlandets inverkan på migranters fruktsamhet
Vid vilken ålder, och hur många barn man skaffar, kan vara ett mått på social ojämlikhet och bidra till att sådana mönster upprätthålls. På detta sätt är invandrares barnafödande både en orsak till, och en konsekvens av, hur väl integrationsprocessen fungerar.
Barnafödande är starkt påverkat av sociala och kulturella normer, samt av välfärdspolicys. En viktig skillnad är dock att normer kring barnafödande kan föras vidare från ursprungslandet, medan påverkan av policy på individers beteende sker i destinationslandet.
Syftet med det föreslagna projektet är att förstå hur kontexten i ursprungs- och mottagarlandet påverkar migranters barnafödande. Med kontext avses både sociala och kulturella normer kring föräldraskap och de policys som påverkar olika beteenden kopplade till fruktsamhet. För att studera vikten av individens kontext för barnafödande kommer vi jämföra mönster både inom och mellan länder. Inledningsvis fokuserar vi på Sverige, ett land med relativt höga födelsetal, hög invandring, ett välfärdsstöd som gör det möjligt att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete, samt unik data för att studera dessa företeelser.
Vi undersöker huruvida Sverige med sina familjevänliga välfärdspolicys, ger invandrare en möjlighet att uppnå sina familjemål. Därefter jämför vi invandrare från samma ursprungsland men som bosatt sig i olika länder i Europa, och dem som stannat kvar i hemlandet. En sådan jämförelse tar i beaktning kontexten både i ursprungs- och mottagarländerna, och tillåter oss att identifiera selektionseffektens roll. Projektet bidrar till att stärka svensk demografisk forskning inom fruktsamhet i allmänhet, och integration ur ett familjedemografiskt perspektiv i synnerhet.
